Tittar på Extreme home makeover

och det är upplagt för gråtfest,

Mannen är marinsoldat (redan där gråter jag när han får återse sina gamla vänner).
Han förlorade sitt ena ben i strid i Irak, men lärde sig både gå och springa med sin protes (en bedrift och jag grinar alltid vid bedrifter)
Hans fru lämnade honom med fyra små barn (där fattar ni hur mycket det skvalar).
Den patriotiske byggmästaren tackar honom från sig, Texas, Amerika och hela världen (här bryter jag nästan ihop, jag är en ju en del av världen).
Till sist kommer huset och då är vrålet ett faktum.
Jag vet inte ens om jag orkar se insidan.

Hans ensamma sovrum kommer troligtvis att skapa översvämning i Farsta Centrum.