Men vad som blir av det vet jag först när jag har skrivit ungefär hälften. Det kan också hända att jag tycker att det är ett elände och skrotar allt.
Det har hänt förr. Senast storsläggan var i farten hade jag skrivit 10 000 ord på boken som kommer ut i oktober, Sonjas Hemlighet. Jag behöll ingenting utöver namnen på två karaktärer och en scen i början.
En annan rök vid 20 000.
Ur den plockade jag dock karaktären Susanne till Sonjas sista vilja, så någon nytta gjorde ändå alla de där orden.
Jag är mycket nöjd med dagens skrivpass och längtar redan till morgondagens.
Det är bäst att jag skriver det för det kommer att komma dagar då det är precis tvärtom.
2 kommentarer:
Intressant att höra. Och att det går att behålla ett uns av det som tidigare varit så många ord på väg mot romanen.
Väntar på "Korsningen" - ska bli kul att få vara med på vägen med den också.
Lycka till!
Tack Ebba!
Skicka en kommentar