Har jag berättat

att jag hickade till första gången jag såg den här trädgården på Ibiza?
Den är snudd på identisk med den som finns i mina böcker, och som ligger på Mallorca.
Anyway, den får bli dagens mentala skrivplats (under solskyddet vid poolen) när jag går igång med redigeringen av "En liten värld."

Det enda som står på agendan utöver de,t är att fika med två personer som vet allt om mig, och jag allt om dem. I alla fall vet de och jag en hel del om det som gör ont.
Det är fantastiskt att vi kan garva ihop bara några år senare.
Och gråta om det skulle behövas.
Jag tror nästan att jag fick ett nytt liv när jag vågade göra mig sårbar.
Det kan jag tacka bland annat dagens fikakompisar för.

Och den här har jag visat förut.
Love it.
Om sårbarhet och självkänsla.