Jag misstänker starkt att dagens gäster

inte gillar damm och därför tar jag, som man säger, tag.
I mycket maklig takt.
Jag sippar på lite kaffe, flyttar en penna, veckar pannan och funderar på hur jag ska lösa dilemmat i mitt manus samtidigt som jag petar med en dammtrasa lite här och där.
Att damma i morgonrock är inte att rekommendera, men jag tänkte att när jag är klar med det här kommer jag vilja duscha dammet ur håret, och att det verkar vara överkurs att klä på sig en massa städkläder då.
Ja, ni fattar.

I morgon ska jag vara gäst.
Tillsammans med en massa skrivbrudar.
Det är ju inte klokt vad det också kommer att vara trevligt!