Det betyder inte att det inte finns grejer att jobba med. Den här manusbunten är fullklottrad med kommentarer.
 |
Den första redigeringen var i stora penseldrag och resulterade bland annat i ett helt nytt slut.
Nu, inför redigering två, har vi gått igenom hela från sidan ett till den sista (det tog ungefär fyra timmar och tre koppar kaffe), och trattat ned det till att se på specifika händelser:
Bygg ut den här dialogen.
Jag förstår inte den här karaktären. Fördjupa.
Här finns ett fönster du kan utnyttja.
Hur hänger det här ihop med det här?
Dämpa ned en karaktärs drag, öka dem på en annan.
Hur ser det ut där?
Var är vi nu någonstans?
Om tre veckor ska jag lämna en bearbetad version och då kommer redaktören ta över. Förutsatt att jag har följt - och fått till - det jag och förläggaren pratat om, kommer redaktörens respons att vara på detaljnivå. Om inte, så repeterar nog hon en del av det ovan. Men annars blir det finlir:
Kan man använda ett annat uttryck?
Omformulera.
Stryk kommatecken.
Upprepningar.
Syftningsfel.
Ungefär så.
Frågor på det?
14 kommentarer:
Mer jobb nu än tidigare?
Det låter som att du har en del att göra, men vilket roligt jobb!
Nej, det är nog ungefär detsamma när vi väl är klara.
Ja, det är jätteroligt!
Så när man tror att man är klar med sin bok har man i själva verket (nästan) lika mycket kvar att göra?! Låter jobbigt att skriva en bok ... :)
Du har förklarat så bra - inga frågor!
Det är underbart att få feedback, det är så det blir bra på riktigt eftersom man lätt blir blind för sin egen text.
haha, bra.
Jag tycker det låter helt underbart alltihop. Framåt och uppåt.
Fantastiskt! Jag väntar på mitt korr på Punkpapporna i London :)
Ja, precis. Och jag är förskonad från större ingrepp känns det som, så nu är det tuta och köra.
Härligt Liz!!
Önskar jag kunde favoritmarkera det här inlägget. :) älskar att läsa sådana här inlägg.
Tack för ett jättebra informativt inlägg. Känns som jag fått en glimt backstage och ger en aha-upplevelse.
Skicka en kommentar