Jag har bestämt mig för att vara lycklig den här helgen,

så kan jag återgå till deppen på måndag igen.
Nu är det fullständigt omöjligt att vara lycklig en hel helg, men jag kan i alla fall se till att ligga på en övre delen i skalan.
Jag går hårt ut med att tillbringa förmiddagen i tvättstugan, innan jag ska välja kläder och gå på födelsedagsuppvaktning med N till hans kusin.

Jag har knep att ta till när det gäller lycka, som för mig är när jag får en andrenalindusch av något slag. Senast jag gav mig en sådan, var när jag var på väg till biblioteket Nykvarn och bestämde mig för att det var dags för världens bästa låt. Alla tiders bästa.
Inget,
och jag menar inget,
ger mig samma kickpåslag som den här.
Den ska spela högt. Vrålhögt. Och så ska man hänga med i basen med hela, jag menar hela, kroppen! .