Han ropar på Conny, och morfar kommer ilande.
Morfar är svårt att säga när man är nyss fyllda två, men Conny går bra.
Det kan man kalla mormor, farmor och alla andra också, och det gör han.
"Conny" säger han uppfordrande och tittar på farmor, och hon förstår genast att han vill sortera hennes bestick eller gå upp och ned i trappan. Hon hänger på förstås. Han är hennes andra barnbarn och hon vet hur fort det går från två till tonåring.
När min som fyllde tio gav jag honom ett album fyllt av bilder från hans födelse fram till den stora dagen, och döpte det till "10 år med "sonen."
Det var inte särskilt uppskattat. Troligtvis såg han egot i presenten. Mitt ego.
Det var en helt lysande present, den har roat mig i flera år nu.
4 kommentarer:
Härligt! Vi gav dottern en hemmagjord fotobok med bilder på släkt och grejer hon gillade då hon fyllde ett år, den är i tusen bitar och mycket välläst.
Kram
Precis min tanke:)
Idag kan tonåringen faktiskt titta i sitt album och garva åt alla gitarrer, mikrofoner och åt nallar som fick agera publik...
Stolt Pappa
Stolt Fotograf
Stolt Broder
Stolt broder mest va?
Kram!
Skicka en kommentar