En liten, liten parvel var ute på en lika liten promenad häromdagen när jag var på väg till bilen. Jag tänkte att ett litet foto vore kul att ta, men mitt fumlande med mobilkameran fick honom att bli rädd och vips var han fösvunnen in i snåren bredvid gångstigen.
Jag hoppas att jag inte skrämde honom så att han gick åt fel håll för troligtvis var han på väg hem till restan av familjen som bor under ett av våra uthus på gården.
På tal om piggar, så är jag numera innehavare av en spikmatta. Fästmannen trollade fram den häromdagen, eftersom jag har nämnt att det kanske vore bra för min rygg.
Än så länge har jag inte tordats prova.
Jag har en ofantligt hög smärttröskel, men enbart på det mentala planet...
Min hjärna är sedan några timmar tillbaka tillbaka-välkommen
SvaraRaderaÄr din hjärna samma sak som din man? :)
SvaraRaderahihi, nej, faktiskt inte. Hjärnan dök upp innan mannen kom hem.
SvaraRadera