Idag vet jag inte riktigt hur det står till i förorten. Sonen sover fortfarande, och någon möjlighet att trycka in termometern i örat har jag fortfarande inte haft.
Oroväckande är dock att han har dragit på sig täcket, precis som fästmannen så fryser han aldrig.
Det gör däremot jag.
Jag är en frysprick som nästan aldrig svettas, och min stora, fula och knallröda fleecetröja är en av mina bästa vänner.
Vi är lite olika där, resten av familjen och jag.
Det skramlar från sonens rum...dags för örat att avlägga rapport.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar