Rosenrött

Någon frågar mig om det alltid är rosenrött och paradislikt hos familjen coach, och det är det förstås inte.
Vi har perioder där vi behöver lugn och ro, vi har perioder av omförhandlingar, vi har perioder av nya tag, vi har perioder av bara vänskap, vi har perioder av tomhet, vi har perioder av enskildhet och vi har perioder av sorg.

Vad vi aldrig har är perioder utan respekt.
Vad vi aldrig har är perioder utan förståelse för varandras problematik.
Vad vi aldrig har är perioder utan kommunikation.
Vad vi aldrig har är perioder utan en grundläggande kärlek.

Ja, det är annorlunda.
Nej, alla kan inte välja det livet som jag har valt.
Ja, jag har valt det med helt öppna ögon.
Nej, jag påverkas inte av vad någon annan tycker om mitt val.

Ni som har följt mig en stund vet att jag själv väljer hur jag ska må, hur jag ska ta det som landar i mitt knä och att min självkänsla inte är beroende av andra.
Ni vet också att jag är djupt tacksam för resan jag personligen har gjort genom smärtan, sorgen och medberoendet.
Min trygghet sitter idag i mig själv, inte i någon annan.

Finare gåva hade jag inte kunnat ge mig själv.

Ungefär så...