lördag 26 december 2009

Sorg

kan man inte gradera.
Vi har våra egna referensramar och ingen sorg är sämre eller bättre än någon annans.

Jag tänkte mycket på det när jag hörde berättelsen om kvinnan som sökte samtalshjälp för att hennes undulat hade dött.
När terapeuten fick klart för sig att undulaten var den enda levande varelse som den här kvinnan hade att prata med ställdes berättelsen i ett annat ljus.
Fågeln hade varit hennes bästa vän och enda familj, och ensamheten var gigantisk efter att hon hade förlorat honom.

När någon har sorg gör vi bäst i att bara lyssna, det räcker det mycket längre än vad vi tror.

Inga kommentarer: