fredag 8 januari 2010

Genvägar

Varje gång jag går till jobbet så passerar jag den fem-meters genväg som går genom dungen, och som sparar exakt 2 sekunder.
Den är inte sandad, är knölig av grenarna på marken och får man ett möte tvingas man ut -alternativt tvingar ut någon annan - i djup snö.

Emellanåt är jag sugen på att gena, men jag väljer varje gång den vägen som jag vet är bra för mig, vilket naturligtvis även kan ses bildligt och översättas direkt till hur jag idag väljer att leva mitt liv.

Om ni visste hur mycket jag tidigare har just genat, snubblat och gjort mig riktigt illa; det var först när någon visade mig en mindre snårig väg som jag förstod att genandet inte hade sparat mig något alls, tvärtom fick jag massor genom att gå den något längre vägen utan att fuska.

I början hände det förstås att jag ändå gick in på genvägen, men när snubblet och det onda kom direkt visste jag att det inte var en väg för mig och jag valde att se de snubblen som kvitton på att jag var på glid och tog mig därmed tillbaka till vägen som andra hade gått på före mig.


Nu är det slut på metaforer.
Här serveras tacos.

2 kommentarer:

  1. Vad klok du är, jag tog genvägen sist......

    SvaraRadera
  2. Man gör det ibland Agneta.

    Det viktiga är att inte slå på sig själv utan bara välja rätt nästa gång.

    Kram Åsa

    SvaraRadera