Har flera. Att tillåta mig att plugga bra, och klara min utbildning är ett mål. Handlar i sin tur om flera delmål. För jag har haft svårt att tillåta mig att lyckas med saker förut.
Men har ett nytt mål. Att acceptera och tycka att min mage och min byst som den ser ut. (känns oöverkomligt just nu faktiskt, men bestämt mig för att det ska gå) Men där har jag inte hunnit så långt än. Vet inte exakt hur jag ska gå tillväga heller, men har iaf bestämt mig. :-) kram! Lizzie
Spegel mina damer, det är spegeln som är tricket. Helspegel och inte ett plagg och sedan titta utan att värdera. Bara titta, börja med 1 minut, och avsluta med "jag är fin".
Utöka tiden allteftersom, och börja då titta på det som är fint; en rundad axel, fräknig hy eller något annat ni kan uppskatta hos er själva. Tids nog kommer ni att uppskatta hela alltet, jag lovar!
jag har verkligen försökt. Jag gillar hela min kropp. Utom magen och tuttarna. Lyckas liksom inte att inte få en värderande tanke. Tänker dom så snabbt. Äh.. blir ledsen när jag tänker på det, för jag vet att jag är taskig mot mig själv. Men en sida av mig tror iaf att jag skulle vara lyckligare med en annan mage. Vill operera den. Vet att det är dumt.. äh. Blir faktiskt ledsen när jag tänker på det nu, att jag tänker så om mig själv. Men jag lyssnade på Åsa Nilsonnes bok, och har iaf bestämt mig för att jag ska börja med att sluta döma mig själv för ATT jag dömer mig själv. Och att jag SKA ta mig igenom detta, och bli vän med hela mig till slut. Men tack för tipset. Kanske får ta det i småportioner.. för det är verkligen skitjobbigt. /Lizzie
kan inte tänka en enda tanke om ffa min mage, som inte är värderande. Men det SKA gå, till slut. På nått vis. (nytt beslut, så det får mogna till sig lite) Iaf en framgång att verkligen tycka om resten av min kropp. :-) Kram! /Lizzie
Jag håller med Åsa Nilsonne; att sluta slå på sig själv är superviktigt. Emellanåt är vi skittaskigt mot oss själva när vi borde klappa oss mjukt på kinden istället(klappar har mycket större effekt på självkänslan).
Att acceptera hur min rygg ser ut (att jag är krum) och inte låta det förstöra för mig. Smärtan har jag konstigt nog lättare att stå ut med. Ibland.
SvaraRaderaHar flera. Att tillåta mig att plugga bra, och klara min utbildning är ett mål. Handlar i sin tur om flera delmål. För jag har haft svårt att tillåta mig att lyckas med saker förut.
SvaraRaderaMen har ett nytt mål. Att acceptera och tycka att min mage och min byst som den ser ut. (känns oöverkomligt just nu faktiskt, men bestämt mig för att det ska gå) Men där har jag inte hunnit så långt än. Vet inte exakt hur jag ska gå tillväga heller, men har iaf bestämt mig. :-) kram! Lizzie
att de är fina som de ser ut, menade jag. :-) /Lizzie
SvaraRaderaVill ni ha tips?
SvaraRaderaSpegel mina damer, det är spegeln som är tricket.
Helspegel och inte ett plagg och sedan titta utan att värdera. Bara titta, börja med 1 minut, och avsluta med "jag är fin".
Utöka tiden allteftersom, och börja då titta på det som är fint; en rundad axel, fräknig hy eller något annat ni kan uppskatta hos er själva.
Tids nog kommer ni att uppskatta hela alltet, jag lovar!
Kram Åsa
jag har verkligen försökt. Jag gillar hela min kropp. Utom magen och tuttarna. Lyckas liksom inte att inte få en värderande tanke. Tänker dom så snabbt. Äh.. blir ledsen när jag tänker på det, för jag vet att jag är taskig mot mig själv. Men en sida av mig tror iaf att jag skulle vara lyckligare med en annan mage. Vill operera den. Vet att det är dumt.. äh. Blir faktiskt ledsen när jag tänker på det nu, att jag tänker så om mig själv. Men jag lyssnade på Åsa Nilsonnes bok, och har iaf bestämt mig för att jag ska börja med att sluta döma mig själv för ATT jag dömer mig själv. Och att jag SKA ta mig igenom detta, och bli vän med hela mig till slut. Men tack för tipset. Kanske får ta det i småportioner.. för det är verkligen skitjobbigt. /Lizzie
SvaraRaderakan inte tänka en enda tanke om ffa min mage, som inte är värderande. Men det SKA gå, till slut. På nått vis. (nytt beslut, så det får mogna till sig lite) Iaf en framgång att verkligen tycka om resten av min kropp. :-) Kram! /Lizzie
SvaraRaderaJag håller med Åsa Nilsonne; att sluta slå på sig själv är superviktigt. Emellanåt är vi skittaskigt mot oss själva när vi borde klappa oss mjukt på kinden istället(klappar har mycket större effekt på självkänslan).
SvaraRaderakram Åsa