om några timmar, och jag kan summera den med ett ord; avkoppling.
Just nu packas det för fullt för lägerskola och jag har från och med i morgon några mammalediga dagar.
I år ville lärarna att det skulle följa med ett par föräldrar och när jag föreslog mig själv som en utmärkt medföljare fick jag höra att jag skulle förstöra sonens liv om jag följde med.
Va?
Jag?
En sån rolig och trevlig förälder?
Jag skulle skoja med alla, dansa med min sköna stil på discot och vara en utmärkt peppande assistent på hemkunskapen.
Alla dessa goda argument föll helt platt och jag gav därmed upp och stannar hemma.
Misse klarar sig i alla fall inte utan mig.
Tur, det räcker med att en separerar från mammandet.
Tänk att VI har blivit pinsamma föräldrar :D
SvaraRaderaEn vettig ide med föräldrar med på resan.
Hur många föräldrar har satt sin fot i en högstadieklass sedan dom själva själva gick i skolan (eller för den delen har medverkat på ett utvecklingssamtal)?
Det är väldigt lärorikt och kul att umgås med ungdomarna.
Och dom är (innerst inne) tacksamma för vuxenstödet.
Det hade säkert inte känts lika pinsamt om flera föräldrar ställde upp och var lite mera närvarande i skolan.
Jag "blundade" ofta med öronen när min son tyckte det var pinsamt med morsan i plugget.
Nu som halv-vuxen (19) förstår han att jag var intresserad och ville vara delaktig i hans skolgång.
Hej Mia, jodå, jag finns också och rör om emellanåt, men den här gången slapp han mig... tur, säger han själv:)
SvaraRaderaKram Åsa