lördag 24 april 2010

Hjälp för sexmissbrukare

Huddinge sjukhus, som bland annat arbetar med sexmissbrukare (hypersexuella som terapeuten väljer att kalla dem (?)) kommer att starta ett försök med nätbaserad kognitiv terapi som riktar sig till just sexmissbrukare. Klicka här.

"En ensam missbrukare är i dåligt sällskap" brukar det heta, och jag är väl lätt tveksam till att just sitta ensam hemma vid datorn om man är porrmissbrukare. Jag är lite skeptiskt till det som Huddinge håller på med; terapi och tabletter för att minska sexlusten, efter vad jag har förstått. Jag kan ha fel, rätta mig gärna.

Själv hänvisar jag alla till Dysberoendekliniken, inte för att jag arbetar där själv utan för att de har ett tankesätt som jag har sett fungerar. Dessutom vårdar de både missbrukare och anhöriga, och att se de anhöriga är oerhört viktigt i just det här missbruket.

Jag har pratat om att jag läser Nemos (Peters Jungerfelt) bok "Anfäkta" och i den berättar han om hur han, hänvisad av en alkoholläkare, går i terapi eftersom diagnosen löd överkonsumtion, inte alkoholist.
Han får mediciner som ska dämpa suget och antabus så att han inte ska "slarvdricka", det vill säga istället kunna dricka när det ska drickas.
Han struntar i att ta medicinerna och dricker, men terapeuten verkar inte bry sig särskilt mycket om det, bara han kommer på "varför" han dricker så kommer han att kunna dricka som vanligt folk...

Fel ände, enligt min erfarenhet.
Först måste drogen bort, sedan kan man möjligtvis börja titta på varför man tog till den från början.

Ungefär så.
Läs Peters bok, den är otroligt bra!

3 kommentarer:

  1. Det är som med all terapi - tror jag - att man inte kan döva "ångesten" med medicin samtidigt som man ska komma åt "knutorna" i sitt inre.
    Som jag ser det är missbruket en självmedicinering från starten som blivit ohandterligt med tiden.
    önskar en skön söndag - solen skiner i alla fall här :)
    Sanna

    SvaraRadera
  2. Tack det samma, Sanna!

    Kram Åsa

    SvaraRadera
  3. Hallå!

    Så gald jag blir över att du gillar boken.

    Just den där passagen om terapin för att komma "tillrätta med överkonsumtionen" var möjligtvis en nödvändig fas för att inse hur illa ställt det egentligen var.

    Förvånas än idag över att samma Alkoholrådgivningsmottagning - trots att tio år har gått ännu inte har en enda anställd terapeut med eget beroende i bagaget.

    Var där och intervjuade chefen i höstas som research inför kommande boken.

    SvaraRadera