Som jag hade längtat

efter en sovmorgon.
Jag skulle sova så länge att familjen nästan blev orolig och höll en spegel framför näsan för att se om jag ens andades.

Det blev inte så.

Nu sitter jag i min soffa och stirrar på väckaren som naturligtvis sover, och funderar på att straffa honom genom att inte tömma hans låda eller inte ge honom mat resten av den här dagen.

Själv kommer jag att bli serverad idag.
Vi ska äta brunch hos goda vänner och alla barn ska med, vattenkammade och fina.

Glad påsk ska man inte säga innan påskafton har min mamma lärt mig, så jag återkommer i det ärendet.

God morgon!