kan vara lite tricky, därav det frekventa användandet av smajlisar antar jag.
I alla fall är det så i vår familj.
Att bara skriva okej är inte okej om inte okejet återföljs av ett smalj...
Okej låter nämligen argt.
Detta enligt sonen, som dessutom känner att om man sätter en punkt efter okejet så är man skitförbannad.
Så, kan vänliga avsikter bara uttryckas med smajlisar numera?
Har vi glömt hur man skriver utan en sådan?
Kan läsaren tro att vi tror oss vara lite förmer, hånfulla och cyniska, trots att vi kanske inte alls avsåg att vara det, och har vi helt enkelt förlorat vår förmåga att uttrycka oss tack vare den snabba kommunikationen som mail, sms och bloggar innebär?
Åh så intressant!
SvaraRaderaDetta har jag funderat så länge på. Varför vi misstror varandra i skrift när inte smileys används. Det har troligtvis på att vi bytt ut mkt av den direkta kommunikationen mot skriftlig. Där vi tidigare öga mot öga, eller iaf min mot öra, frågade varandra direkta frågor men nu .. Glömmer bort talet i tangentbordets era.
Jag hoppas vi blir bättre på att tala igen. Och med vi menar jag jag
:)
Det hoppas jag också.
SvaraRadera