Varning för att skrapa rutor med motorn på

och med stängda dörrar.
Forden gick i baklås idag.
Efter Tre och en halv timma - och troligtvis den längsta tomgångskörningen någonsin på Skånegatan - kom en bärgare och hjälpte mig.
Då hade jag fått skjuts hem för att hämta reservnyckeln som inte fanns någonstans och tillbaka vid den puttrande bilen försökte vi göra sönder en ruta med en kofot.
Vi kan nu konstatera att jag har väldigt genuina rutor på min bil.

När jag till sist gav upp och ringde bärgaren (med sonens mobil som jag snodde när jag var hemma eftersom min låg i bilen) tog det bara 50 minuter innan den kom, och med lite trix och fix fick han upp min dörr.
Dessutom hade han vänligheten att köra efter mig till bensinmacken vid Globen eftersom bilen då troligtvis enbart gick på de gaser som var kvar i den tomma tanken.

Summasumarum hade det blivit betydligt dyrare med en krossad ruta än de 1100 kronor som hjälpen från AssistanceKåren kostade.

Det är väl synd att säga mitt första möte med bilbärgning gav mersmak, men jag skulle inte tveka att ringa igen om jag behöver.
Bra, trevlig och snabb service, särskilt med tanke på att Stockholm nästan har stått stilla idag.

Vad det var som utlöste låsningen är svårt att säga, men det är tydligen inte helt ovanligt.
Min svägerska råkade ut för det och då hade hon sin son i bilen...

Nu är jag hemma, fyra timmar för sent, men jag är Hemma!
Som jag har längtat.