Jag har ett rätt litet och löjligt temperament

När jag har PMS märker jag alltså inte det på att jag går runt och gruffar utan istället på den totala oförmågan att behålla saker i mina händer.

Nu var jag ju rätt trött på ris redan innan och färdigkokt över hela golvet ska vi inte prata om.

På det la jag sedan en halv ungsform med sås.

Det var ju synd på den goa maten, som smålänningen sa som gick på toa efter middagen.

Lite löjligt arg, som sagt.