Det var väl en jäkla tur

att natten till i går var underbar när den här gick helt i motsatt riktning.
Säg det som Misse inte har hållit på med sedan halv fyra.

Jag vet.
Han har inte gjort frukost till mig, det har jag gjort själv.
Min hunger började en halvtimma efter han väckte mig i natt och när jag väl orkade upp ur sängen var det prio ett att äta.
Det känns bättre nu.
Kaffet är på väg ut i kroppen, så också min ostmacka.

Det kan tänkas att jag kommer att vara riktigt pigg när jag sätter mig i bilen för att åka till min coach.