måndag 7 februari 2011

Jag råkade komma in på fyran

och programmet "familjen Annorlunda" och där stannade jag eftersom det fanns en hel drös med Dinglebor att lyssna på.

Dingle ligger i mitten av ingenstans vid E-6 på väg mot Norge.
Inte särskilt långt från Fjällbacka och inte särskilt långt från Tanumshede där mamma bor.
När jag var yngre och skulle åka söderut (Uddevalla eller Göteborg) så tog jag alltid bussen från Fjällbacka till Dingle, och därifrån gick sedan tåget.

Jag hade en brevvän från Dingle.
Vi träffades på en fjällort i Norge ett sportlov och sedan brevväxlade vi i ett par år.
Vi träffades vi aldrig mer.
Konstigt, kan jag tycka nu.
Två mil liksom...

Jag tror hon hette Agneta.

6 kommentarer:

  1. Dingle? Det är ju nästgårds, höll jag på att säga. Jag har faktiskt bott i Dingle en väääääldigt kort stund...det var en man (kort o intensivt)...
    När jag åker till Uddevalla åker vi för det mesta på E6 vid Gläborg men på sommaren tar vi vägen via Dingle för det är minst trafik där när man ska på E6.
    Kul. Måste nog kolla på 4:an tror jag.
    Kram

    SvaraRadera
  2. Dingle ja, här i närheten och på Irland!!!
    Har sett huset där familjen bor.
    Nu när E6:an inte går genom själva samhället längre så händer det inte så ofta att jag är dit. Bara om jag skall köpa symaskin och det gör man ju inte speciellt ofta....
    Kram

    SvaraRadera
  3. Gafflan; ja, kolla för tusan:)

    Snäckan; nej, Dingle har liksom försvunnit från kartan precis som Hällevadsholm och Rabbalshede.

    SvaraRadera
  4. Världen var "större" då.
    Min bästis flyttade bara, 7 busshållplatser och ett kvarter att gå därefter, men det var slutet på den vänsakpen.
    Idag är världen "mindre" för barn och ungdomar.
    Sanna

    SvaraRadera
  5. Sanna; det har du helt rätt i. Hade ni ändå kontakt efteråt på något sätt?

    SvaraRadera
  6. Vi träffades en gång - nåt år senare men inte mer sedan som barn.
    där emot stöter jag på henne lite då och då på stan sedan vi blev vuxna och fick egna barn.
    Vi bestämmer aldrig ett möte men när vi stöter på varandra så är det ett väldigt avspänt möte - och ofta roligt - även om det sällan varat mer en halvtimme.
    Här ska det bli potatismos och strömming snart - så köket nästa!
    kram
    Sanna

    SvaraRadera