tisdag 8 mars 2011

Det är tur att det står en pannakaka

i ugnen.
Herrejösses vad hungrig jag är.
Och trött.

Det piggar dock upp att sonen spelar sina favoritlåtar för mig när jag fånstirrar in i ugnen för att försöka få gräddningen att gå fortare.
Jag provade att dansa lite för honom men det var inte särskilt populärt och jag skjutsades tillbaka till köket igen.

Han frågade om jag inte var ett dugg rädd för att göra bort mig och verkar inte alls ha förstått mina moves.
De är från 80-talet, det kan bero på det.


9 kommentarer:

nillas liv på pinnen sa...

Jag förstår inte kopplingen. Du dansade för honom och han frågade om du inte är rädd att göra bort dig. Hur hör de två sakerna ihop???

Åsa Hellberg sa...

Precis min fråga!
Det har något att göra med pinsam tydligen.

Anki sa...

Ha ha!! :-D In på min blogg bums och dansa loss till 2 favvisar från 80-talet! Då passar dina moves kanon!! ;-)

Fru Venus sa...

Han var nöjd med att köra ut dig till köket - mina funderar på att flytta när jag dansar loss!?

Åsa Hellberg sa...

Ani; det ska jag genast kolla.

Venus; de är två och kan kanske laga mat? Min är lost utan mig, hehe.

Kia sa...

När jag var tonåring och sa (alltsomoftast) att min mamma var pinsam var det en gång en killkompis som sa "Min mamma är aldrig pinsam och det är SÅ tråkigt".
Gissa om min mamma levde länge på det.

Anneli Stålberg sa...

Vad är det för fel på 80-tals moves :D

Åsa Hellberg sa...

Kia; han fnissar nog i smyg tror jag:)

Anneli; inga fel alls om du frågar mig.

Lysande ögonblick! sa...

hahaha. :) ja, göra bort sig får man ju inte göra. :)