Eftersom jag just nu

inte kan tillfredsställa min katt så spökar förstås rester av mitt medberoende och jag blir frustrarad.
Hans pip säger mig ingenting, och där jag numera låter mänskligt gnäll helt passera vill jag gärna förstå vad den lille Misse har på hjärtat.
Det återstår att testa ett par saker som att byta sand i lådan och skaffa lite blötfoder, men sedan är mina idéer tömda.

Först måste dock tvätten hängas upp, mat lagas och tupplur intagas. I värsta fall med öronproppar.

Det är mars och då är det som om fan har flugit in i gulleplutten.