Jag går inte runt och tjurar,

jag ligger ned och gör det.
Det går precis lika bra.


Idag kommer sonen att få vara hushållerska och servera sin mor allt hon behöver.
Jag låter honom sova ut så att han orkar.
Det kan bli ett tufft uppdrag...


När jag handlade igår köpte jag en kartong med piggelin (väldigt bra sjukmat).
Vid frysdisken stod en två-åring och skrek om just den glassen.
När jag tog upp en kartong och la ned i min korg trodde jag nästan att hon skulle bryta ihop.
Gullesnutt.
Den elaka tanten struntade i det gråtande barnet och gick hem och gav en glass till sin egen unge istället.
Ett klart bevis på att jag inte mår bra.


För övrigt damp en sådan här fågel ned på min mammas terrass igår efter att den först väldigt ljudligt hade krockat med hennes hus.
Den var knockad i en timma men sedan bestämde den sig för att flyga vidare just som fågelkännaren hade kommit för att fånga in den.
En duvhök.
Fin va?
(Noterade just sorken nere i vänstra hörnet. Stackarn...)