måndag 21 mars 2011

Jag hade blivit en helt kass

barnmorska.
I det coachande utdrivningsskedet hade jag säkert varit toppen, men så fort bebisen hade kommit ut hade jag brutit ihop.

Maken till blödig människa... jag klarar inte ens att se det på tv.
kl.

5 kommentarer:

  1. Agneta 21 mars, 2011 21:27

    Inte jag heller. Jag gråter varje gång.

    SvaraRadera
  2. Madlar21 mars, 2011 21:52

    Alltså Ett barn i minuten, Spårlöst o andra livsödenprogram är helt knäckande för mig. Kan inte ens grina snyggt utan hulkar o snörvlar med snoret rinnande i ansiktet.

    SvaraRadera
  3. Anneli Stålberg21 mars, 2011 22:21

    Jag skulle gärna blivit barnmorska, trots att jag skulle gråta hela tiden :) Tänk att få vara med om mirakel varje dag!

    SvaraRadera
  4. Åsa Hellberg22 mars, 2011 08:22

    Välkomna i klubben då!

    SvaraRadera
  5. JCMAS22 mars, 2011 11:47

    Jag håller med Anneli. Otroligt coolt! Men ja, jag gråter som besatt varenda gång...

    SvaraRadera