Jag lider svårt av hunger just nu.

Alltså tänker jag äta de finfina pannbiffarna trots bristen på sällskap.
Sonen är på gymmet och får vackert värma det han vill ha när han kommer hem.

Själv har jag gjort övningar med min naprapat idag.
Jävliga sådana, men efteråt har inte ryggen bråkat ett dugg så jag antar att de gjorde susen med min hundraåriga kropp.
Jag får helt enkel vara tacksam för att de åren inte syns på utsidan.