Nu har jag tjuvkikat

på andra bloggares rubriker och inser att det där med snön har andra redovisat, alltså hoppar jag över det och låtsas som det regnar.

Har jag berättat att jag fick ett presentkort på manikyr av min son i födelsedagspresent?
Jag har manikyrerat själv i alla år.
"Dom ska vaja jöda", grät han vid ett tillfälle när han såg mina naglar mellan lackeringarna och innan han hade förstått att hans mamma inte var född med den färgen på naglarna.

Tidigare var söndagar lackeringsdag.
Och strykdag.
Och städdag.
Och hårinpackningsdag.

Numera är jag mer hoppsan hejsan med allt det där.
Det finns sådant som är betydligt viktigare.