söndag 5 juni 2011

Nej,

det är baske mig inte skönt att springa. Mina ben tycker fortfarande att det är pyton.
Men efteråt.
Det är det som är hela grejen.
Efteråt är jag så förbenat nöjd.
Och svettig.
Och andfådd.
Men mest nöjd.
Än så länge är jag bara på gångsprång i 20 minuter, men det ska bli mer.
Vänta ni bara!

6 kommentarer:

  1. Spänstfenomen håller du på att bli, jag är lite avis på att du är så disciplinerad!
    Kram

    SvaraRadera
  2. Det är det enda som funkar för mig.
    Jag är född lat.

    SvaraRadera
  3. Åh vad jag längtar efter att kunna jogga!!! Det finns inget härligare under våren och sommaren.


    Kram Frida

    SvaraRadera
  4. Frida; är du säker:)

    Simona; vi ska en mil, jag klarar en kilometer. Orkar du dras med mig, tror du?

    SvaraRadera
  5. Precis så tycker jag. Det är efteråt som är grejen. De där endorfinerna! För övrigt har jag gjort som du med äggen och älskar Slumdog. Så vi såg så klart om den, eftersom vi ändå hängde hemma.

    När promenad är min grej numera, med hostan och så, kan man meddela att vi tog 7 kilometer på 75 minuter. Trötta ben = nöjd Spader!

    SvaraRadera