lördag 18 juni 2011

Så fort jag ser orden "unna mig"

slutar jag läsa.

Äter man choklad så äter man choklad.
Förhoppningsvis är det gott.
Punkt.

8 kommentarer:

  1. Jag håller med dig - men även jag unnar mig inte för att jag annars snålar på mig utan för att jag är värd att unnas :)
    Min mormor var sådan när jag var i tonåren och sa "jag tycker jag kan unna mig för jag gör inte det och det och jag slänger inte bort pengar på resor, sprit, cigartter eller fika ute etc"
    Jag svarade alltid "det är dina pengar - du behöver inte förklara dig för någon - du gör vad du vill med dem"
    Där var jag ganska så klar
    tråkigt att jag inte kunde vara lika klar på alla områden som inte var friska under min uppväxt

    SvaraRadera
  2. Sanna var det som skrev det ovan :)

    SvaraRadera
  3. Tack Sanna, jag är så glad att du förstår exakt vad jag menar:)

    SvaraRadera
  4. Hahhaaa, förklarar mig härmed skyldig. ALdrig tänkt på det på det sätt som du skriver....ska sluta unna mig o faktiskt bara tugga, svälja o njuta ;)

    SvaraRadera
  5. Jag förklarar mig också skyldig! 'Unna mig' slänger jag mig med lite då och då. Men ikväll skrev jag 'belöna mig' för det tycker jag att jag får när jag promenerat ner till ica och hem igen. Plus powerwalk i morse!
    Tur att jag inte skrev unna mig! ;)

    SvaraRadera
  6. Jag håller med. Fy vilket tråkigt uttryck.

    SvaraRadera
  7. Madlar: Bra!

    Agneta: Du får hur mycket du vill/inte vill, inte för att du "förtjänar" eller är att det skulle vara oförtjänt.

    Anneli: Japp:)

    SvaraRadera
  8. Haha, har nog inte ens reflekterat över varför man/jag säger så. Förmodligen den där skit-Jante som viskar i örat.
    Dock har jag noll och intet förståelse för finserviser som bara används till "fint" - tycker vardagen är fin nog för dessa jag. :)

    SvaraRadera