Idag öppnar bokmässan.
Det är två år sedan jag gick hemma och hyperventilerade inför mitt första officiella föredrag om att vara anhörig till en sex & kärleksmissbrukare.
Jag hade två farhågor:
Att ingen skulle komma var en av dem; den andra att jag inte skulle kunna hålla mig till de tjugo minuter jag hade till mitt förfogande.
Inte tjugoen.
Tjugo.
Jag kan utan några som helst problem prata i två timmar utan manus och utan att andas.
Tjugo minuter däremot ...
En dag - lördagen - var jag på mässan, och för mig räckte det.
Jag var helt slut när jag satte mig på tåget hem.
Signering |
I montern. Före mig satt Mankell på stolen. |
Frågestund efter 18 minuters föreläsning. |
Nästa år är du där igen!
SvaraRaderaVisst?
Skulle jag mot förmodan få något förlag att nappa på min underhållning tar det nog längre tid än så för den att se dagens ljus. Ett år är kort i den här branschen.
SvaraRaderaMen jag kan ju alltid åka dit bara för att hänga.
Det er bra du ikke er på bokmessen så du kan være her og blogge i stedet. ;-)
SvaraRaderaCecilie
Skulle också kunna tänka mig att åka dit för att hänga. Har besökt en gång och vill gärna igen! Fina bilder, du ser så cool ut!
SvaraRaderaCecilie; ja, här bloggas det på som vanligt:)
SvaraRaderaSpader; Jag ÄR cool:)