I manus ett finns en berättelse som är viktig för manus två.
Den måste vävas in i tvåan, utan att för den skull bli ett trist repriserande av detaljer.
Jag tycker att alla böcker (min idé är att mina manus ska bli sådana) ska fungera fristående och det är onekligen tufft att få ihop det utan att börja med en resumé när karaktärer ska vävas ihop i en andra - och sedan tredje - bok.
Det är en mycket större utmaning än att plutta in rosablommiga koppar här och där, vilket jag för övrigt också är urusel på.
Haha, jag tror vi klarar oss bra utan rosablommiga koppar. =)
SvaraRaderaNä då - jag är fena på rosablommiga koppar, svårt att låta bli desssutom.
SvaraRaderaHar du kollat på hur Helena von Zeigbergk gör i sin uppföljare om Anna & Mats - som är en fristående fortsättning på "Ur vulkanens mun"?
Kanske kan få ett tips eller någon annan idé därifrån.
Förövrigt skulle jag aldrig ha köpt boken om jag inte hade träffat henne på en författarträff, eftersom jag starkt ogillar titeln, "Ur vulkanens mun" låter så äckligt för mig.
Men jag är så glad att jag fick träffa henne och sedan köpa boken och ha ett stort nöje av den.
(Varje gång jag borstar tänderna tänker jag på Helena o hennes bok - alltså flera gånger per dag! Inte illa va?)
Lycka till
Det gick åt fanders, men jag spottar i nävarna. Det är så vi skrivare gör, eller hur?:)
SvaraRaderaAha, varit borta från bloggträsket ett tag o missat att du fått påbackning. Nåja, om du bara behöver komplettera så fixar du det.
SvaraRaderamadlar; nej, ingen påbackning annat än från mig själv.
SvaraRadera