torsdag 22 september 2011

Numera kan jag inte fälla en svettdroppe

utan att tro att jag har klivit in i det hemska, främmande och fullständigt obegripliga klimakteriet.

Jag har rynkor på rumpan, gropar i överarmarna och ett skäggstrå i örat, så jag förstår ju på ett ytligt plan att jag har passerat tjugotre.
Min mycket omogna förhoppning är att den är oviktig.
Ytan alltså.
Om trams, flams och prillighet inte tar sig igenom svett och celluliter blir man som man ser ut;
en skäggig förortstant.

Känns härligt.
Sexigt på något sätt.

7 kommentarer:

  1. Äsch jag tror inte en sekund på att du har de där....;)

    Kram!
    Adela

    SvaraRadera
  2. Det är bara världsliga saker. Trams och flams är vad som gör sinnet och kroppen ung :D

    SvaraRadera
  3. Skäggig förortstant nummer två då...

    SvaraRadera
  4. ...vi ska alla den vägen vandra. Bara att hålla huvudet högt och flamsa vidare!

    SvaraRadera
  5. Det ser konstigt ut när man går omkring i en ärmlös topp mitt i vintern - ute - med vinterpälsen över armen!
    Den inre termostaten slår på värmen vid helt fel tillfällen - värst är det dock på natten. Men med det finns en fördel - det är omöjligt att sova stundtals - då är det bara att hoppa upp och sätta sig framför datorn och skriva på "boken":-)
    Så hittar man helt nya material i kläder - polyester går fetbort. Siden är bäst!

    SvaraRadera
  6. om jag hade sett ut som du gör nu, när jag var 23, då hade jag vetat att jag är VACKER!

    du är en av de snyggaste kvinnor jag någonsin träffat.

    det kanske är ytligt och ointressant, men så är det.

    SvaraRadera
  7. Tack Malin, du är en väldigt snäll ... och skitsnygg, så försökt inte den med mig!

    SvaraRadera