Det är kul när jag ser att jag stavar fel.

Det stavas "i sträck."
I en blogg är det förstås okej, men i ett manus gäller det att ha koll på strecken. Stavningsprogrammet gillar nämligen både och.
Nu har jag inte behövt att tampas med sådant idag eftersom dokumentet aldrig öppnades. Istället antecknade jag, tog en promenad till min videobutik, handlade och gick hem och la mig i min soffa där jag vaknade för en timma sedan.

Just nu tittar jag på en rödflammig men ack så välsjungande operasångerska från Nobelprisutdelningen.
Hon verkar hojta in litteraturpristagaren.
Heja Thompa!