Det blir så roligt

när den där lille, begåvade, Anton Glanzelius sitter i fyransoffan och är sig helt lik men alldeles vuxen och väldigt förståndig.
Gulleplutt.

För övrigt har jag inget nytt att berätta.
Det är redigeringshelg. Troligtvis den sista för manus två innan det går iväg till förlaget för bedömning.
Vad ska ni göra?