Vaknade ett i natt efter att jag och författaren Anna Fredriksson hade skjutit en gammal arbetskamrat till mig i buken. Varsin gång. Pang. Pang.
Jag har inte riktigt klart för mig varför men jag tror att vi skulle ta oss ur en situation där vi (eller en av oss) var fasthållna.
Efteråt var vi tvungna att gömma oss och det var en långsamt jagande innan jag tack och lov vaknade och insåg att jag nog fortfarande är lite hängisch.
Idag blir det morgonrock och manus.
Härifrån. Min favorit i repris.
Jobbig dröm! Hoppas den var tillfällig. Ibland tycker jag man kommer in i en period då man drömmer nästan samma sak varje natt.
SvaraRaderaDet här var första och sista, förhoppningsvis.
RaderaMorgonrock och manus låter som ett fantastiskt sätt att tillbringa dagen på!
SvaraRaderaMys på!
Japp, jag gör mitt bästa!
RaderaJag förstår varför det är din favorit :-)
SvaraRaderaLäskig dröm, usch! Annars kör jag samma som du idag, minus rock, kör nattsärk.
Jobbigt med mardrömmar. Tur att du har så mysig skrivarlya att återhämta dig i. Själv skulle jag inte få ner ett ord om jag befann mig där. Jag skulle gå runt och njuta av allt det vackra :). Möjligen efter en vecka när jag fått se mig mätt på skönheten, hihi.
SvaraRaderaHärligt. Efter en sådan natt får man vara lite extra snäll mot sig själv. :)
SvaraRaderaJA verkligen!
RaderaÄr det något som du sett och inte tyckt om hos din arbetskamrat - som också finns i ditt liv och som du vill bli av med?
SvaraRaderaHar Anna Fredriksson någon egenskap som kan få dig att göra något du inte vågat men vill kontra inte vill?
Bara några tankar
Annars är det inte några roliga drömmar när man dödar någon.
Jag stack kniven i magen på en gammal vän i en dröm för säkert 20 år sedan och den känslan av att göra det och drömmen sitter som etsad i både känsla och sinne - huu!
Lycka till med manus och dagen
Sanna
haha, nej, inget av det. Den gamla arbetskamraten är jätteschysst ... och 2.05 lång.
SvaraRaderaJag tror att jag hade lite feber i natt, att det var det som spökade.