måndag 26 november 2012

Kajsa Ingemarsson

pratar idag om ensamhet.

Och när jag tänker efter så vore mitt skrivliv förfärligt utan Pernilla, Simona och Susanne
När något nytt händer i mitt liv så berättar jag alltid för dem först.
Även tråkigheter.
För det är ensamt. Och ett stort ansvar. Och förfärligt självförtroendesänkande. Bara i sekunder totalt hybrisframkallande.

Skrivare bör ha skrivvänner.
Det blir bäst då.

3 kommentarer:

  1. Så är det. Tillhör ett skrivargäng som träffas regelbundet och det är guld värt.

    SvaraRadera
  2. Jag tror faktiskt att just den biten skulle passa mig. trivs bra ensam. även i långa perioder. då blir sällskap dessutom så mycket roligare.

    SvaraRadera