Hon var jättearg och fräste när jag försökte säga hej.
Det var något om att jag utnyttjade henne, på vilket sätt kommer jag inte ihåg.
Som Fjällbackabor hade vi hade gemensamma vänner och de tog ställning för eller emot.
En förfärlig mardröm utan blod och död (dessutom tror jag verkligen inte att hon är fräsig i verkligheten, tvärtom.)
Utnyttjande är förfärligt och vi känner väl av det där lite till mans, antar jag.
Tagen för given. Hu!
I det här hemmet säger vi tusen tack, varsågod, hur mår du, sovit gott, välkommen, jag skulle uppskatta om, grattis, hurra, jag älskar dig, jag är så glad för din skull, hur har din dag varit, eftersom jag tror att om man blir sedd har man inget för att utnyttja. Tvärtom mår man dåligt av det.
Men det är en ren söndagsspekulation.
Nu ska jag fika.
Tjohej!
3 kommentarer:
Precis, mitt i prick. Och det finns inget som heter "jag ska ha.....". Då blir jag "tvärulken" när jag hör det.
Ja, men är han inte underbar vår bokhandlare, han är liksom hela stan, det som lever i Lysekil har han fått till, han är mannen som alltid är vänlig, har en outsinlig energi och marknadsför vår stad så fint! Och ja, jag minns ju att du var i stan!
Kramar
Fast hon verkar ju rätt snäll. Om man inte utnyttjar henne förstås :) Bra regler för både hushåll och resten av världen.
Jättesnäll!
Skicka en kommentar