Midsommaraftonen i Munka-Ljungby

startade med ett besök i Ängelholm och konsert med marschorkestern.
De här brudarna var förband med sina lergökar.
Jag blev tårögd.

Efter att ha skakat hand med Bokiapersonalen (jag har ingen skam i kroppen) åkte vi till havet.
Ett hav som ser helt annorlunda än det längre upp på västkusten.

Och sedan åt vi, och så åt vi och så åt vi.
N fyllde år, så vi sjöng också. En hel del faktiskt. Jag må han leva,alla arton verserna (möjligtvis kan de sista tre ha hittats på, men jag vet inte säkert.)

Inte en regndroppe på hela dagen.

Väry tur, och en väry härlig midsommarafton.

Nu vill Hellberg se Torekov, alltså åker vi dit.

Möjligtvis kommer en rapport därifrån senare.

Hej hopp!