Nu hade jag svårt att se hur det såg ut eftersom ...
mina bästa glasögon gick i backen utanför tunnelbanan. Halvblind tog jag mig till stan där jag åt en god och trevlig lunch med en gammal kompis.
På vägen hem gick jag in i Pocketshop på plattan och för första gången någonsin fick jag se en kund stå med båda mina böcker i handen.
Hon ville inte vara med på bild men vi pratade en stund, och kom på att vi hade gemensamma bekanta.
I Dalarna.
Det ÄR "En liten värld".
4 kommentarer:
Haha, underbart!
Alltså, inte bästa glasögonen utan "den lilla världen".
Kan man inte limma dem ;)? Det är ju så svårt att hitta och vänja sig vid nya. Jag blev tvungen att köpa nya efter snart sex år. Ser numera ut som en fransk kulturtant...
Men det kanske är bra att bryta gamla mönster ibland.
// Kia
Jo då världen är allt bra liten. Kul med kunden
haha, vilken härlig syn, när någon står och botaniserar bland ens böcker! :) Det kan jag iaf tänka mig... Jobbigt med glasögonen. Visste inte ens att du hade glasögon, har aldrig sett dig i det. :))
Men vad roligt att få träffa en läsare med gemensamma bekanta! Världen är liten och ofta ganska underbar.
Skicka en kommentar