Men herrejösses vad mycket roligt jag har presterat under mina fyraochetthalvt år som bloggare.
I alla fall skrattar jag. Vilket förstås leder mig direkt vidare till mina ... Tadaa; manus!
Jag skriver för - och drivs av - att får läsa igenom det det jag har skrivit. För att få den där känslan av "åh, det här funkar" i maggropen.
Därför läser jag igenom så yttepyttelite som möjligt under tiden jag skriver, undantaget är kapitlet jag just har skrivit som jag läser igenom när det är klart.
Varför skriver du (om du nu gör det), vad är din drivkraft och vad gör att du kommer att färdigställa ditt manus?
Om du aldrig når ÄNDA (stavade först fel!) fram (färdigt manus) utan har flera oavslutade i byrålådan, vet du varför? Vad hände? Hur kan du undgå samma fälla nästa gång? Har du en plan, ett mål? Behöver du ett synopsis?
Tänker du mer på "när jag är klar" än på dagens skrivjobb?
I vilket fall som helst så är du välkommen att hänga med till den här skrivstugan.
Mot kaklet sista september!
Jag har ju ett färdigt manus i byrålådan vilket betyder att jag är en sådan som skriver klart (hur fan det nu gick till).
SvaraRaderaAlltså, är det bara en tillfällighet att jag också har ett ofärdigt manus som typ ligger sedan ett år tillbaka. En skilsmässotillfällighet, kan man säga.
Skilsmässotillfälligheter är som de är. Men jag antar att du tänker färdigställa det?
SvaraRaderaJag har ett embryo till något, i skrift, i mitt huvud. Och lite nedkladdat på ett papper. Kanske jag en dag får sånt sug att jag skriver på riktigt. Just nu är jag nöjd med blogg och Facebook.
SvaraRaderaJag har skrivit tre skönlitterära fullängdsmanus för vuxna, en bilderbok för barn och en halv fullängdare för barn. Jag verkar inte ha något problem med att slutföra manus, däremot är jag tydligen kass på att skicka in till förlag ... Det ska jag ta tag i ordentligt nu tänkte jag!
SvaraRaderaJag skriver nog mest för att jag har en parallell verklighet inne i hjärnan som är skojig att få dela med andra. Att prata om sina fantasier blir lätt lite hattigt och jag har en känsla av att man ses som en smula udda också. Fast just den biten är redan körd för mig eftersom jag genom åren glatt delat med mig av historier rent muntligt till alla jag umgås med ...
Heja Singelmamman, jag trodde väl det:)
SvaraRaderaHanna; skicka in då, för bövelen!
Det är ett måste numera att skriva och det målmedvetet. Jag tror på att jag har något att säga och jag skriver för att bli publicerad - förstås!
SvaraRaderaJag har fem (!) färdiga manus. Två för ungdommar, två vuxen och ett crossover.
SvaraRaderaTvå av dem har varit inne på förlag i omgångar och de har jag jobbat med mest. De övriga tre vilar; de har potential, men behöver redigeras rätt rejält.
Jag har försökt skicka till förlag i typ... fyra (?) år. Och nog för att jag varit sur när jag blivit refuserad, men i efterhand kan jag säga att jag är glad att jag inte blivit antagen än. Jag har inte varit redo.
Mitt bästa tips för att få upp tempot i skrivandet och slutföra är att hitta en skrivprocess som funkar för just dig och hitta en läsare som du litar på och som vågar att vara ärlig. Jämnt.
Jag skriver för att jag måste. När jag inte skriver blir jag rastlös och otrevlig.
Jag jobbar som kemist, men att skriva är min passion; det som får mig att utmana mig själv och växa som människa.