Men åh, vad ni går miste om, ni som inte läser för era barn.

Vi mindes tillsammans när vi rensade källarförrådet och där han inte kom ihåg en resa vi gjorde när han var i tioårsåldern, så kom han ihåg sagor vi läste när han var fyra. I alla fall bitvis.

Jag läste högt långt efter han kunde läsa själv. Alla Sune, som är perfekta böcker att läsa om man en åttaåring hemma. Det finns inga som skrattar så bra som de som är åtta och ju mer ungen skrattar desto roligare är det att läsa. Dessutom erbjuder Suneböckernas persongaller lysande möjligheter för oss föräldrar som gärna spelar teater; det finns både unga och gamla karaktärer att dramatisera ... om man så vill, och om man vill att ens åttaåring ska vrida sig i skrattplågor.

Läsa och sjunga, det har nog varit vår grej.
När han var två fick jag sjunga Mors lilla Olle, om och om igen, trots att han grät floder när mor skrämde undan Olles vän. "Igen", sa han när jag hade sjungit klart, och så grät han så att den lilla kroppen skakade.

Mors lilla Olle i skogen gick, rosor på kinden och solsken i blick.
Läpparna små utav bär äro blå, bara jag slapp att så ensam här gå!
Brummelibrum, vem lufsar där? Buskarna knaka. En hund visst det är…
Lurvig är pälsen, men Olle blir glad: Åh, en kamrat, det var bra se god dag!

Klappar så björnen med händer små, räcker fram korgen: Se där, smaka på!
Nalle, han slukar mest allt vad där är: Hör du, jag tror, att du tycker om bär.
Mor fick nu se dem, gav till ett skri. Björnen sprang bort, nu är leken förbi.
Å, varför skrämde du undan min vän? Mor lilla, be honom komma igen!

Ur Wikipedia:

Mors lilla Olle är en barnvisa skriven av Alice Tegnér. Den publicerades i häfte 3 i Sjung med oss, mamma! 1895.

Visans text är inspirerad av en verklig händelse. Barnet hette Jon Ersson och i september 1850 var han och hans äldre syskon ett par hundra meter från Morbäcksätern utanför byn Särna i Dalarna och plockade lingon. Jon, som bara var ett år och sju månader gammal, mötte enbrunbjörnshona med två ungar och matade ungarna med lingonkvistar. De blev trötta och ungarna och Jon lade sig för att vila vid björnhonan. Äldsta systern hämtade modern och hon skrämde bort björnarna.