Gårdagsnattens (kan man säga så?) långsömn

förstörde natten till i dag.
Tror jag i alla fall.

Eller så kan det vara besattheten av min nya lägenhet som gör att hjärnan jobbar.
Jag tänker på hur jag ska möblera och det tänker jag på hela tiden.
I alla fall gjorde jag det igår när jag klippte ut små möbelfigurer och försökte placera in på ritningen, emedan jag ropade på sonen för att han skulle komma och nicka gillande.
De tre första gångerna gjorde han det, sedan stängde han dörren till sitt rum.
Då hade han gillat hörnsoffa, vanlig soffa och en liten pluttig soffa.

Jag längtar intensivt härifrån nu.
Eftersom våra prylar står precis överallt går det inte att städa ordentligt, det går inte att ha någon ordning eftersom alla våra skåp är inpackade och röran gör mig galen trots att jag har ett större rörtålamod än de flesta andra.

Idag ska jag i alla fall tvätta. För första gången på två veckor.
Fulltecknade tvättstugor är inte min grej.
Hoppas det blir bättre i nästa.

Men först tänker jag plita ned finfin händelseutveckling i Sara.
Idag känner jag mig mycket, mycket bättre.
Tjoho!