Läkarbesöket avklarat,

och vi kan konstatera att mitt blodtryck är toppen. 120/75.
Och så fick jag mina finfina, förhoppningsvis, hormoner. Eller ett hormon. Östrogen. Det andra behöver jag inte eftersom livmoderna är borta.
Jag har också gjort min första gynundersökning sedan den togs bort, för att få lite koll på äggstockarna (som man inte tar bort bara för att livmodern behöver avlägsnas) och de såg tydligen prima ut.
Däremot verkade hon inte direkt känna igen mina problem med händernas stelhet (som jag märker mest av, eftersom de inte alls går att böja när jag vaknar), alltså steppade jag till nästa läkarstation och beställde tid hos en allmänläkare.

För att få en sådan måste man först prata med en sjuksköterska som är den som sköter om bokningen, och hon envisades med att jag hade ont i lederna. Nu är jag en betydligt bättre insisterare, och fick henne förstås att skriva stel och svullen utan att använda ordet led.
Emellanåt sticker det i både händer, ben och fötter, och det är baske mig inte något ledgrejs.

Fick ingen tid förrän 18 februari.
Först ville hon boka mig hos en kvinna, men just henne har jag varit hos och hon pratade praktiskt taget hål i huvudet på mig - om sig själv - för några år sedan, alltså bokade jag tid hos en man. Mina händer är okej att visa upp för en sådan. Och så vill jag egentligen att de tar en massa prover som jag inte har gjort sedan jag fyllde 45. Sköldkörtel, blodvärden, blodfetter och sånt.

Ungefär så.
Första dosen tar jag ikväll och så ber jag en kraftfull bön om att det funkar  - och gärna snabbt som tusan.