Om man läser en Åsabok så finns de miljöbeskrivningar med som behövs för att ge läsaren en känsla, inte mer än så.
När jag själv läser hoppar jag helt sonika över ängar, fält och skogar. För att inte tala om tapeter, koppar ... och gardiner som fladdrar i något fönster. (HU).
Jag är intresserad av vem, hur och varför, inte resten.
(Jag är exakt likadan som person. Ser inte detaljer (annat än om de stör), bara hela bilden.)
När jag öppnar mina Saradokument och kommentarer från min förläggare på måndag, så kommer hon att be om lite mer miljö. Och det är precis vad hon kommer att få. Lite.
Åh, jag längtar efter att hugga tag!
Känner samma lika inför miljö
SvaraRaderaKänner (och gör) samma :-)
SvaraRaderaSkönt, nu känner jag mig mindre ensam!
SvaraRaderaJag också :)
SvaraRaderaJag ser aldrig om någon bytt gardiner eller liknande.
Dessutom skulle jag vara ett väldigt dåligt polisvittne för jag ser sällan vad folk har på sig eller hur de ser ut - men jag kan förklara ögonen men inte färgen bara ljusa eller mörka.
Sanna
Exakt så!
SvaraRadera