måndag 3 februari 2014

Vi började inomhus med mig "uppkrupen i soffan."

Jag tyckte att jag såg piffig ut. Hade öst på med ögonmakeup och allt annat som jag tyckte behövdes för att bli fin efter en rätt sömnlös natt. Marinblå skjorta från JLindberg och stora silverringar i öronen. En gnutta läppglans i den där vårliga, lätt korallfärgade, tonen.

När vi var klara lovade fotografen att deleata varenda bildruta.

Utomhus gick det bättre.
Det är något med att vira en halsduk runt den skrynkliga halsen som är befriande.
Och att gömma sig under en stor jacka.

Duktiga Julio testar ljuset på bryggan nedanför mitt hus.



































Nu ska jag göra något jag känner mig väldigt komfortabel med. Jag ska sova en stund.
Sedan ska jag öppna dokumentet som min förläggare har skrivit och fundera på hur jag ska lägga upp arbetet med Sara.
Hurra.

I morgon börjar jag skriva.
Min deadline för första redigeringen är sista mars.



7 kommentarer:

  1. Du är säkert jättefin, som du är på alla kort jag sett på dig, men tänk att man alltid själv är så självkritisk... Det är ju bara man själv (nästan) som vet hur man borde se ut (och, tycker man, brukar se ut)... Skönt att läsa (i dina tidigare inlägg) att du mår lite bättre nu.

    SvaraRadera
  2. Jag visar bara okejkort:)
    Jag är den här gången inte självkritisk, bara ärlig. Till och med fotografen höll med ... då är de illa:)

    SvaraRadera
  3. Var det idag? Du hade ju de där jättefina korten med ljusblå blus och vatten i bakgrunden, vad hände med dem? Fotografering är jobbigt, men jag har svårt att tro att du inte skulle bli bra på bild. :) Isf är det kanske inte motivet det är fel på... O:-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. De med blusen är pressbilder som vem som helst får använda, men den här tidningen ville ta egna, vilket inte alls är ovanligt. Och yes, idag var det motivet som var illa:)

      Radera
  4. Ahaa, det var en tidning, vad spännande!! :)

    SvaraRadera
  5. Åh! Roligt Åsa! Tufft när bilderna blir trista, hoppas få se dem från utomhus snart, för visst talar du om när du är med?

    SvaraRadera