GnällÅsa

Aj, jag har så ont i rygggen.
Oj, vad konstig jag känner mig i lungan.
Nej, nu fick jag plötsligt ont i huvudet.

Så där har jag hållit på några dagar nu, jösses vad trist - mest för fästmannen som möjligtvis skulle gnälla till om han bröt benet...på tre ställen.
Inte för att han klagar ( jag sa ju att han inte är gnällig) på mitt gnäll, nej då, han ojjar sig lite med mig; tycker lite synd om mig och så.

Idag är en skärpningsdag, no more gnäll i förorten, istället fokuserar jag på det jag idag är tacksam för:
En dag kvar av två härliga vuxenveckor med fästmannen.
Vädret som är svalt och skönt.
Ingen trafik när jag ska till stan om en stund.

Så där ja. Så ska det låta.