måndag 24 augusti 2009

Redan innan

jag har börjat med mina leenden ser jag hur överdelarna till inglasningarna har levererats till gårdsplanen, och detta tillskriver jag helt och hållet veckans glädjespridartema.

Det är ju inte klokt vad bra det fungerar!

4 kommentarer:

Anonym sa...

Leenden är aldrig fel :)
Visst finns det folk som kan sura fast andra ler - men vad gör det?
De kanske kommer ihåg leendet senare under dagen och börjar le då. De kan ju ha det jobbigt på ett eller annat sätt och då kan de behöva ett leende även om de inte återgäldar det:
kram Sanna

Åsa Hellberg sa...

Visst är det så:):):)

Anonym sa...

Le lite till! det kanske når ända hit!

=D

Åsa Hellberg sa...

Nina; okej. Jag ler brett och hoppas att det vindar iväg söderut!