Giraffungen

från det tidigare inlägget är inhandlingsansvarig idag, och det är ett äventyr att se vad som kommer med honom hem.
Med flit gör jag anvisningarna lite otydliga och han överraskar varje gång.
Ofta petar han in något som gör mamman glad, som en glass eller en oväntad tidning.

Själv tittar jag på curling, en sport som jag har provat på vid två tillfällen. Vid det andra hade jag förstått att det är helt omöjligt att lägga benet bakom sig som proffsen gör, eftersom jag vid det första sträckte ljumsken.
För er som inte har provat kan jag berätta att förutom det där med benet är det är ruggigt svårt att placera stenen där man vill. Den gör lite som den vill, och att vrida på "handtaget" som proffsen gör är helt livsfarligt när man inte vet vad man håller på med.

Om sopandet ska få stenen att gå saktare eller fortare har jag fortfarande inte begripit, och när jag nu ser matchen är jag glad att jag vet att Sverige vinner för just nu ser det lite risigt ut.
De sopar och sopar, men några sopOr är de inte.

De är guldmadaljörer!