halvkroppssolarium från mitten av 80-talet som upptar en ack så viktig kvadratmeter i mitt förråd.
Här ska rensas minsann.
I morgon är det arbetsdag, och det vore underbart om fixet var klart till dess.
Något annat som vore skönt att bli helt och hållet av med är sprickorna i mungiporna och den gigantiska vagel som uppenbarade sig en ena ögonvrån igår.
Man kan rent av säga att jag inte ser klok ut.
Nu gör inte det särskilt mycket eftersom min vecka tillbringas mer i telefon än något annat, och jag rivstartar med flera klienter på raken.
Jag får prata i min avlagda telefon.
På den något nyare lossnade en del av knappsatsen igår.
"Det är värmen", sa man på inköpsstället.
Det tar tre veckor att klistra fast den.
Under tiden kör jag den antika.
Den är dock inte lika gammal som solariet.
1985.
Fanns ni ens då?
Eh, ja. Jag var t o m mamma då. Köpte dock aldrig något solarium men hade en period där på 80-talet då jag sprang och solade mig på ett ställe. Kan fortfarande minnas stanken av svett, lysrör och desinfektionsmedlet, yuk.
SvaraRaderaJo, jag fanns och var också gift sen ett antal år tillbaka.
SvaraRaderaOm jag ser det så, så börjar jag väl bli gammal men kan inte riktigt förlika mig vid den tanken. Men det är inte för att jag skäms för min ålder.
Har en del erfarenhet som är unik för mig och de åren har gett mig den.
Har dock aldrig gillat att sola - varken sol eller solarium. Skuggan under ett träd är bäst.
Sanna
Nilla; haha, känner igen det där.
SvaraRaderaSanna; Jag satt i skuggan till jag var 25:)
Jo. Det året fyllde jag tio i december.
SvaraRaderaDå var jag 15 år och förmodligen olyckligt kär i Jörgen.
SvaraRadera