I den här poolen

på Kreta kommer min mamma och hennes väninna att plaska i morgon.

Själv har jag landat och startat från Heraklion och Chania mängder med gånger, däremot har jag aldrig gått av planet.

Den enda grekiska ön jag har varit på är Rhodos och då får vi backa bandet till 1988.

Det var på den tiden jag åt och drack allt som serverades och de få bilder jag har (hade möjligtvis) visar en rätt välmående Åsa.

Det var jag dock inte.

Jag var 26 år och lost.

Inne i en bubbla dit ingen hade tillträde.

Muren bestod av skuld och skam över den jag hade kommit att bli och som jag inte ville kännas vid.

Det var dock genom att lära känna de delarna av mig själv som jag till sist kom ut ur den fångenskapen och kunde påbörja ett liv som kändes genuint.

Som ni vet är jag djupt tacksam för det.

Det var nämligen nära att det gick helt åt helvete...